Pressmeddelande · 12 november 2026
Upphandling: får vi det vi vill ha – eller bara det vi mäter?
12 november 2026. Debatten om offentlig upphandling fastnar ofta i valet mellan privat och offentlig drift. Appen Just det som forskning visat tar ett annat grepp: vad visar forskningen om resultatet för medborgarna? Avsnittet Upphandlingar samlar studier om hur avtal utformas, hur kvalitet följs upp och hur ansvar utkrävs – och markerar var kunskapen saknas.
Ett lagenligt avtal är inte samma sak som en bra verksamhet
Forskningen på sidan ger inget generellt svar på om upphandling, egen regi eller valfrihetssystem är bäst. Studierna gäller olika tjänster och olika förutsättningar. Resultat från sophämtning kan inte utan vidare överföras till äldreomsorg eller skola. Beställarens kompetens, möjligheten att bedöma kvalitet och uppföljningen är centrala frågor i underlaget.
Avsnittet skiljer mellan att utföraren uppfyller avtalets krav och att verksamheten når sitt övergripande syfte. En upphandling kan följa reglerna och hålla budgeten utan att människor får bättre vård, utbildning eller stöd. Forskning om målstyrning visar både möjligheter till förbättring och risker för att verksamheten anpassas till måtten snarare än till syftet. Även stram budgetstyrning i offentlig verksamhet kan skapa sådana målkonflikter; det innebär inte att budgetstyrning och vinstmål har bevisats vara lika starka drivkrafter.
Rusta och matcha: dyrare stöd utan tydligt bättre utfall
Ett konkret exempel är IFAU:s randomiserade utvärdering av rusta och matcha, publicerad 2024. Stödet hos fristående leverantörer var dyrare än insatserna i jämförelsegrupperna. Forskarna fann i huvudsak inte bättre utbildnings- och arbetsmarknadsutfall och inga betydande effekter på löneinkomster eller varaktig sysselsättning.
Museer hotas av stängning – när lokalkostnaden tränger undan uppdraget
Museernas lokalkris gör frågan konkret: ska ekonomiska styrprinciper stödja kulturuppdraget eller leda till att museer försvinner? I oktober 2026 förordade Statens museer för världskultur att Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet stängs i sina nuvarande former och att verksamheter samlas vid Etnografiska museet. Enligt myndighetens underlag, återgivet av SVT, väntas hyrorna öka med 20,7 miljoner kronor under 2027–2029. För att stanna i dagens lokaler och fullgöra museiuppdraget bedömer myndigheten att minst 35 miljoner kronor extra behövs varje år.
Kritiken gäller vad som riskerar att gå förlorat: tillgången till samlingarna, forskningsmiljöerna och museernas egna profiler. Vitterhetsakademien har tillsatt en arbetsgrupp för att få politikerna att agera. I SVT den 4 november varnade styrelseledamoten Karin Sidén för att lägga betydande samlingar i malpåse. Myndigheten har samtidigt beskrivit att även uppdraget att bevara samlingarna och utveckla kunskapen om dem hotas av ekonomin – inte bara utställningarna.
Hyresmodellerna skiljer sig också åt. För Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet och Historiska museet har regeringen valt att ersätta den kritiserade kostnadshyran med intäktsjusterad hyra, med marknadsmässig nivå vid övergången och föreslagen anslagskompensation för höjningen. Men oavsett modell är den avgörande frågan vad medborgarna får: bevarat kulturarv, forskning och tillgängliga museer. Exemplen belyser upphandlingssidans huvudfråga – om styrningen når verksamhetens syfte – men är inte en vetenskaplig jämförelse som visar att en viss hyresmodell ensam orsakar museistängningar.
För de statliga museerna handlar denna ekonomiska styrprincip till stor del om pengar från staten i form av anslag och tillbaka till staten genom hyror till Statens fastighetsverk. Det är en omfördelning inom staten, inte ett inköp mellan oberoende parter på en fri marknad. När museerna är bundna till särskilda kulturbyggnader och staten styr både anslag och hyresvillkor är den vanliga marknadsmekanismen i praktiken satt ur spel. Hyran kan ändå styra museernas verksamhet.
Källor och kunskapsluckor ska gå att granska
Upphandlingssidan behandlar också EU:s upphandlingsdirektiv, hållbarhetskrav och PFAS. Ambitionen är att skilja publicerade forskningsresultat från analyser, uppskattningar och sådant som ännu inte är undersökt. Läsaren ska kunna gå vidare till underlaget och ifrågasätta slutsatserna.
Källor:
- Upphandlingar – avsnittet och dess forskningsunderlag
- IFAU, Rapport 2024:17: En effektutvärdering av arbetsförmedling med fristående leverantörer
- Regeringen, beslut om att avveckla kostnadshyresmodellen, 4 september 2025
- Regeringen, intäktsjusterad hyra i vårändringsbudgeten, 13 april 2026
- Regeringen, uppdrag om Världskulturmuseernas lokalsituation, 23 april 2026
- SVT, Världskulturmuseerna förordar stängning av museer, 1 oktober 2026
- SVT, Museichefen om nedläggningshotade museer, 4 november 2026
Kontakt: Erik Winqvist, info@winkir.se.
Om appfamiljen: Just det som forskning visat ingår i en familj med syskonapparna Miljöhubb, Värderingsbarometern, Åsikter, AMM, Bra Framtid och kusinapparna Beslutsfattarens väg och FSSD. Apparna har olika röster och perspektiv; kusinerna vänder sig till beslutsfattare i företag och offentlig verksamhet.
Appen Just det som forskning visat är en del av Miljöhubbens appsystem. Enklast når du den via miljohubb.se. Direktadress: science-facts-hub.lovable.app.