Pressrum

Välkommen till pressrummet. Här hittar du information och pressmeddelanden om appen för journalister och media. Appen är partipolitiskt och ekonomiskt oberoende och bygger på publicerad forskning. Källor anges på varje sida.

Pressmeddelande · 9 oktober 2026

Fredspriset 2026 till Navi Pillay: hur skulle ett land på FN:s grund se ut?

Stockholm, 9 oktober 2026. Nobels fredspris 2026 går till Navanethem ”Navi” Pillay för hennes arbete för fred och internationell rätt. Nobelkommittén lyfter en fråga som också står i centrum för avsnittet ”Om ett land utgick från FN:s resolutioner”: hur kan rättigheter och rättssäkerhet bli grunden för ett fredligare samhälle?

Fred behöver rättvisa – inte den starkes rätt

Kommitténs budskap är att varaktig fred måste vila på rättsliga principer, inte på de starkas vilja.

Om ett land utgick från FN:s resolutioner

Avsnittet på FN-sidan ställer frågan hur ett land skulle kunna fungera om FN:s deklarationer, konventioner och resolutioner omsattes konsekvent: likhet inför lagen, oberoende domstolar, friheter, skydd mot diskriminering och tillgång till utbildning, vård och trygghet.

Lisas resa gör principerna möjliga att föreställa sig

I den fristående berättelsen reser Lisa till det tänkta landet och möter en man och en hund. Gubbarnas alla trista pärmar är inte en dröm, det är kloka mäns och kvinnors erfarenhet av verkliga krig och kriser. Resultatet är en ljuvlig och möjlig dröm.

Källa: Nobelkommitténs officiella motivering, 9 oktober 2026.

Läs analysen på FN-sidan · Följ Lisas resa

Kontakt: info@winkir.se.

Appen Just det som forskning visat är en del av Miljöhubbens appsystem. Enklast når du den via miljohubb.se. Direktadress: science-facts-hub.lovable.app.

Skicka som mejl

Pressmeddelande · 27 september 2026

Från FN:s texter till Lisas resa genom ett tänkt land

Stockholm, 27 september 2026. Hur skulle ett land kunna se ut om dess lagar och samhällsinstitutioner utgick från FN:s deklarationer, konventioner och resolutioner? En analys på FN-sidan visar det. Nu får läsaren också följa Lisa på en resa genom ett land som gestaltar dessa principer.

Först analys, sedan berättelse

Analysen tar avstamp i bland annat den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, FN:s rättighetspakter, barnkonventionen, flyktingkonventionen och Agenda 2030. Den beskriver vilka institutioner och rättigheter som skulle behövas om principerna omsattes konsekvent.

I berättelsen kliver Lisa av tåget och möter en man och en hund i det tänkta landet: en domstol där alla behandlas lika, ett öppet möte på torget, en skola som är till för alla och en utrikespolitik som söker fredliga lösningar. Hon ställer också frågor om brott och straff. Scenerna gör analysens abstrakta principer möjliga att föreställa sig i människors liv.

Vad metoden visar – och inte visar

Metoden är att först granska vad dokumenten faktiskt säger och därefter, med kreativitet och intuition, göra en fiktiv resa för att utforska hur principerna skulle kunna märkas i vardagen. Lisas upplevelser är en utopi. Läsaren kan jämföra berättelsen med analysens källor och själv se var dokumentens innehåll slutar och fantasin tar vid.

Gubbarnas alla trista pärmar är inte en dröm, det är kloka mäns och kvinnors erfarenhet av verkliga krig och kriser. Resultatet är en ljuvlig och möjlig dröm.

Läs analysen på FN-sidan · Följ Lisas resa

Kontakt: info@winkir.se.

Appen Just det som forskning visat är en del av Miljöhubbens appsystem. Enklast når du den via miljohubb.se. Direktadress: science-facts-hub.lovable.app.

Skicka som mejl

Pressmeddelande · 26 september 2026

Migration, integration och misstänkt valfusk: skilj fakta från påståenden

Stockholm, 26 september 2026. Uppgifter om misstänkt valfusk dominerar rapporteringen efter valet. Samtidigt riskerar samtalet om migration och integration att blandas ihop med ännu oprövade misstankar om enskilda händelser. Appen Just det som forskning visat samlar forskning om integration och skiljer den från de uppgifter som nu utreds.

Vad som utreds – och vad som inte bevisats

Åklagarmyndigheten uppger att en förundersökning om otillbörligt verkande vid röstning pågår i Borlänge. Den 24 september var ingen frihetsberövad eller delgiven misstanke om brott. I Stockholm polisanmälde valkansliet uppgifter om Järva efter anklagelser i en ledarartikel. Valkansliet säger samtidigt att de egna uppgifterna från förtidsröstningen inte stämmer överens med anklagelserna. Att något anmäls eller utreds är inte detsamma som att valfusk har bevisats.

Frågor om röstandets integritet måste granskas sakligt av ansvariga myndigheter. Men uppgifter om enskilda valhändelser säger inte i sig något om människor med migrationsbakgrund som grupp eller om hur integration fungerar. Att dra den slutsatsen vore att blanda ihop olika frågor.

Misstankar kan uppfattas som fastslagna fakta

När uppgifter sprids snabbt i medierna kan misstankar börja uppfattas som fastslagna fakta. Forskning om social identitet och upplevda hot hjälper oss att förstå varför berättelser om 'vi' och 'de' får fäste hos människor på båda sidor. Det är en beskrivning av psykologiska mekanismer, inte ett påstående om vad som har hänt i de aktuella valärendena eller om en viss grupp.

Rykten eroderar tilliten

När rykten blandas ihop med sakliga fakta blir det svårare att skilja vad som är sant. Allport och Postman formulerade ryktets grundlag: ryktets styrka växer med ämnets betydelse och med ovissheten. Forskning av DiFonzo visar att blandningen av bekräftade och obekräftade uppgifter gör att även sakliga fakta blir misstänkta. Tilliten till både information och institutioner sjunker – det är inte bara osanningen som sprids, utan osäkerheten om vad som överhuvudtaget är pålitligt.

Representation kan uppfattas som ett hot

När en grupp som tidigare stått utanför får en framgångsrik representant i ett befintligt parti kan det uppfattas på två sätt. För gruppen själv är det ett tecken på att systemet fungerar. För delar av majoriteten kan det utlösa det som Herbert Blumer kallade känslan av gruppposition – upplevelsen att den egna gruppens plats utmanas. Lawrence Bobo visade att upplevt hot inte bara handlar om materiell konkurrens, utan om en känsla av att gruppens ställning ifrågasätts. Forskning om statushot (Craig & Richeson; Parker & Lavine) visar att när en grupps politiska inflytande växer kan andra uppfatta det som ett hot mot status och makt, även när ingen konkret förlust har skett. Det upplevda hotet behöver inte motsvara verklig förändring – vad representationen signalerar räcker.

Misstankar ska utredas – inte förstöra uppbyggnad av tillit

Tillit mellan grupper påverkas av möten, rättvisa villkor och fungerande institutioner. Forskning om kontakt mellan grupper visar att möten under jämlika villkor och med gemensamma mål kan minska fördomar. Integration är ett samspel: både nykomna och majoritetssamhället påverkas av identitet, upplevt hot och förväntningar på varandra. Misstankar ska utredas; de ska inte användas som bevis för en teori om en hel grupp.

Källor:

Appens metod är att utgå från publicerad forskning och redovisade källor, skilja undersökta förhållanden från påståenden och hålla isär vetenskapliga slutsatser, värderingar och sådant som ännu är okänt. Den är partipolitiskt och ekonomiskt obunden. Läsaren ska kunna kontrollera underlaget själv – också när ämnet väcker starka känslor. Kontakt: info@winkir.se.

Appen Just det som forskning visat är en del av Miljöhubbens appsystem. Enklast når du den via miljohubb.se. Direktadress: science-facts-hub.lovable.app.

Skicka som mejl

Pressmeddelande · 10 september 2026

Fem syskonappar visar skillnaden mellan fakta och åsikter

Stockholm, 10 september 2026. Appen Just det som forskning visat är en av fem syskonappar. Tillsammans visar de – var och en på sitt sätt – varför det är viktigt att skilja mellan fakta och åsikter.

De fem apparna har olika röster och olika vinklar på verkligheten. Just det som forskning visat samlar vad forskningen faktiskt visat i aktuella samhällsfrågor. Miljöhubb bygger sina miljöslutsatser på vetenskaplig grund. Värderingsbarometern räknar och mäter. Åsikter står för tyckande och ståndpunkter. AMM använder humor, konst och ironi för att syna verkligheten.

– Tillsammans illustrerar apparna något centralt: att fakta, värderingar, mätetal, åsikter och konst är olika sätt att förstå världen – och att det gör skillnad att veta vilket som är vilket, säger Erik Winqvist, som står bakom apparna.

Apparna är partipolitiskt och ekonomiskt obunden. De samlar inga personuppgifter och använder inte cookies.

Läs mer på https://science-facts-hub.lovable.app eller kontakta info@winkir.se.

Appen Just det som forskning visat är en del av Miljöhubbens appsystem. Enklast når du den via miljohubb.se. Direktadress: science-facts-hub.lovable.app.

Skicka som mejl

Pressmeddelande · 8 september 2026

Så skulle ett land se ut om det följde FN:s resolutioner

Stockholm, 8 september 2026. Appen Just det som forskning visat lägger nu till ett avsnitt som ställer en tankeväckande fråga: Om ett land i sin helhet utgick från FN:s resolutioner och konventioner – hur skulle det se ut och fungera? Svaret, byggt på forskning och internationell rätt, finns på sidorna om FN och hur bra samhällen skapas.

– FN:s resolutioner beskriver ett konkret samhälle, inte abstrakta dokument. säger Erik Winqvist, som står bakom appen.

På varje sida anges källorna. Appen är partipolitiskt och ekonomiskt obunden, samlar inga personuppgifter och använder inte cookies.

Läs mer på https://science-facts-hub.lovable.app eller kontakta info@winkir.se.

Appen Just det som forskning visat är en del av Miljöhubbens appsystem. Enklast når du den via miljohubb.se. Direktadress: science-facts-hub.lovable.app.

Skicka som mejl

Pressmeddelande · 5 september 2026

Nytt avsnitt om migration i appen Just det som forskning visat

Stockholm, 5 september 2026. Appen Just det som forskning visat utökar nu sitt innehåll med ett omfattande avsnitt om migration. Precis som resten av appen är avsnittet byggt på publicerad forskning – inga åsikter, inga personfixeringar, inga debatter. Bara vetenskap och beprövad erfarenhet.

Migration är ett ämne där åsikter och tyckande ofta tränger undan kunskap. Det nya avsnittet börjar just där: med konstaterandet att fokuseringen på migration sliter sönder samhällen och minskar tilliten, och att syndabockar ges orimligt stor betydelse. Syftet är ändå att försöka – att samla vad forskningen faktiskt visat.

– Migration är kanske det ämne där åsikter och tyckande får vingar allra mest. Därför vågar man lätt inte skriva. Men det vore fegt att inte försöka. Syftet med avsnittet är att visa vad forskningen faktiskt säger, så att diskussionen kan bygga på vetenskap istället för rykten och känslor, säger Erik Winqvist, som står bakom appen.

Avsnittet bygger upp kunskapen steg för steg – från forskningen om migration, mångfald och social sammanhållning (Putnam, Allport) till en granskning av de vanligaste argumenten för invandring och vad forskningen säger om var och ett: solidaritet, ekonomi, nya influenser, snällhet, flyktingars hälsa, barnafödande och arbetsmarknad.

Avsnittet tar också upp hur det gick för de ensamkommande från 2015, vikten av permanenta versus tillfälliga uppehållstillstånd, vad som händer de som utvisas och avvisas, hur stängda gränser kräver human behandling och hur rykten styr migrationsströmmarna – där forskningen visar att dålig behandling av de som redan är här inte minskar strömmarna. Vidare granskas vad som avgör om integrationen lyckas eller misslyckas, och att socioekonomisk utsatthet är en starkare riskfaktor än ursprung. Avsnittet avslutas med historisk migration fram till och med 1960, inklusive flyktingarna från Baltikum.

På varje sida anges källorna så att läsaren själv kan gå vidare och bedöma underlaget.

Appen är partipolitiskt och ekonomiskt obunden. Den samlar inga personuppgifter och använder inte cookies.

Läs mer på https://science-facts-hub.lovable.app eller kontakta info@winkir.se.

Appen Just det som forskning visat är en del av Miljöhubbens appsystem. Enklast når du den via miljohubb.se. Direktadress: science-facts-hub.lovable.app.

Skicka som mejl

Pressmeddelande · 3 september 2026

Nytt avsnitt om kriminalitet i appen Just det som forskning visat

Stockholm, 3 september 2026. Appen Just det som forskning visat utökar nu sitt innehåll med ett omfattande avsnitt om kriminalitet. Precis som resten av appen är avsnittet byggt på publicerad forskning – inga åsikter, inga personfixeringar, inga debatter. Bara vetenskap och beprövad erfarenhet.

Det nya avsnittet samlar vad forskningen faktiskt visat om ungdomskriminalitet, extremt våldsbenägna grupper, hur straff fungerar och ekonomisk brottslighet. Varje område bygger på systematiska översikter och studier från bland annat Campbell Collaboration, Brottsförebyggande rådet (Brå), Institutet för framtidsstudier och internationell kriminologisk forskning.

– Kriminalitet är ett ämne där åsikter ofta tränger undan kunskap. Syftet med avsnittet är att visa vad forskningen faktiskt säger, så att diskussionen kan bygga på vetenskap istället för känslor, säger Erik Winqvist, som står bakom appen.

Avsnittet om kriminalitet täcker fyra huvudområden: ung kriminalitet, extremism och radikalisering, hur straff faktiskt fungerar och ekonomisk brottslighet – i varje fall med forskningen som utgångspunkt.

På varje sida anges källorna så att läsaren själv kan gå vidare och bedöma underlaget.

Appen är partipolitiskt och ekonomiskt obunden. Den samlar inga personuppgifter och använder inte cookies.

Läs mer på https://science-facts-hub.lovable.app eller kontakta info@winkir.se.

Appen Just det som forskning visat är en del av Miljöhubbens appsystem. Enklast når du den via miljohubb.se. Direktadress: science-facts-hub.lovable.app.

Skicka som mejl

Pressmeddelande · 1 september 2026

Ny app ger saklig forskning i samhällsfrågor – utan åsikter

Stockholm, 1 september 2026. I en tid när information finns överallt men saklig kunskap är svårare att hitta, lanseras appen Just det som forskning visat. Den samlar vad forskningen faktiskt visat i aktuella samhällsfrågor – från kriminalitet och migration till skola, batteriteknik och hur politiska beslut fattas. Inga debatter, inga personfixeringar, inga åsikter. Bara vetenskap och beprövad erfarenhet.

Bakom appen står Erik Winqvist, som även står bakom den nya appen Miljöhubb, såg hur stort behovet är av saklig information på vetenskaplig grund. När Miljöhubb plötsligt fick mer än tusen användare stod det klart att många vill förstå samhällsfrågor utifrån forskning snarare än från lobbyism, berättelser och skrönor. Det är den insikten som nu växer till en bredare app för fler ämnesområden.

– Vissa aktuella frågor är till sin natur åsikts- och kompromissfrågor som måste diskuteras, säger Erik Winqvist. Men för många andra frågor finns en vetenskaplig grund att bygga på. Det är just dessa frågor appen handlar om.

Materialet skrivs och underhålls av Erik Winqvist i samspel med ett ostrukterat nätverk av specialister och forskare. På varje sida anges källorna så att läsaren själv kan gå vidare. Syftet är att stärka sakliga diskussioner – i politiken, i media och runt köksbordet – genom att erbjuda kunskap som gör att beslut kan bygga på vetenskap snarare än på kortsiktiga kickar och egen nytta.

Appen är partipolitiskt och ekonomiskt obunden. Den samlar inga personuppgifter och använder inte cookies.

Läs mer på https://science-facts-hub.lovable.app eller kontakta info@winkir.se.

Appen Just det som forskning visat är en del av Miljöhubbens appsystem. Enklast når du den via miljohubb.se. Direktadress: science-facts-hub.lovable.app.

Skicka som mejl

Kontakt för media: info@winkir.se

Tillbaka till startsidan