Kontroll av politiska beslut

Typ: Rådgivande organ som granskar lagförslag innan riksdagsbeslut

Utses av: Regeringen (med ett råd valt av riksdagen)

Lagrådet består av justitieråd, vanligen domare från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. Det yttrar sig över regeringens lagförslag och prövar om de är förenliga med grundlagar, EU-rätt och Europakonventionen samt om de är tekniskt väl utformade.

Yttrandena är inte bindande – regeringen kan välja att gå emot Lagrådet, men avvikelser ska redovisas i propositionen. Forskning om lagstiftningskvalitet pekar på att Lagrådets granskning ofta leder till ändringar, men att dess inflytande begränsas av att regeringen styr remissprocessen.

Källor: Regeringsformen 8 kap.; Lagrådsordningen (1982:152); Nergelius, Nordisk Administrativt Vetenskaplig Tidskrift, 2019.

Typ: Oberoende granskningsmyndighet under riksdagen

Ledning: Tre riksrevisorer, valda av riksdagen

Riksrevisionen granskar regeringens och myndigheternas verksamhet utifrån effektivitet, ändamålsenlighet och laglighet. Resultaten publiceras i revisionsberättelser och rapporter (Riksrevisionens rapporter, RIR) som riksdagen tar ställning till.

En omfattande granskning kan exempelvis visa om ett statligt program når sina mål till rimlig kostnad eller om regeringen brister i uppföljning. Riksrevisionen har ingen rätt att fatta beslut – ansvaret ligger kvar hos regering och riksdag.

Källor: Regeringsformen 7 kap. 1 §; lagen (2002:1022) om Riksrevisionen; Riksrevisionens årsredovisning.

Typ: Oberoende expertråd som bedömer klimatpolitiken

Utses av: Regeringen – experter från forskning och samhällsanalys

Klimatpolitiska rådet prövar om regeringens politik är tillräcklig för att Sverige ska nå klimatmålen, bland annat nettonoll utsläpp till 2045. Rådet lämnar en årlig rapport till regeringen och kan påpeka att politiken inte räcker till eller att uppföljningen brister.

Det är rådgivande och har ingen beslutanderätt. Dess värde ligger i oberoende bedömning av om de politiska åtgärderna matchar de vetenskapligt underbyggda målen.

Källor: Förordning (2017:1142) med instruktion för Klimatpolitiska rådet; Klimatpolitiska rådets årsrapport 2024.

Typ: Oberoende råd som utvärderar finanspolitiken

Utses av: Regeringen – nationalekonomer och statsvetare

Finanspolitiska rådet bedömer om statsfinanserna är hållbara och om den ekonomisk-politiken är ändamålsenlig, bland annat mot det svenska målet om underskottstak. Rådet lämnar en årlig rapport och kompletterar därmed Finansdepartementets egen prognos.

Liksom andra oberoende råd är det rådgivande – besluten fattas av regering och riksdag.

Källor: Förordning (2010:1011) med instruktion för Finanspolitiska rådet; Finanspolitiska rådets rapport 2024.

Typ: Riksdagsutskott som granskar regeringens arbete

Sammansättning: Ledamöter valda av riksdagen

Konstitutionsutskottet granskar hur regering och ministrar sköter sitt arbete – bland annat frågor om ministerstyre, regeringsrättens ärendehantering och grundlagsfrågor. Utskottet kan kalla ministrar till samråd och ger riksdagen underlag för konstitutionsansvar.

Det är ett led i den parlamentariska kontrollen och kan synas till om ministrar riskerar att bryta mot reglerna om ministerns ämbetsutövning, men utskottet har ingen domarrätt – eventuella åtal prövas av Riksätten.

Källor: Regeringsformen 13 kap.; Riksdagsordningen; Konstitutionsutskottets betänkanden.

Typ: Riksdagens ombudsmän som granskar myndigheter och domstolar

Utses av: Riksdagen – fyra ombudsmän

JO övervakar att myndigheter, domstolar och kommunala organ följer lagen och sköter sitt arbete rättvist. Allmänhet kan anmäla missförhållanden, och JO kan också granska på eget initiativ. Klagomålen sammanställs årligen och används av forskning för att belysa systematiska brister i förvaltningen.

JO:s granskning är rättskipande i den meningen att myndigheten kan påpeka fel och rekommendera ändring, men den kan inte häva beslut – det gör myndigheten eller domstolen själv.

Källor: Regeringsformen 12 kap.; lagen (1986:100) om Justitieombudsmannen; JO:s årsredovisning.

Typ: Utvärderingsmyndighet under regeringen

Uppgift: Utvärderar statsförvaltningens styrning och effektivitet

Statskontoret analyserar hur staten styrs och om myndigheter och program fungerar, bland annat utifrån ekonomi, organisation och resultat. Rapporterna är underlag till regeringen och riksdagen vid beslut om styrning och resurser.

Till skillnad från Riksrevisionen är Statskontoret en regeringsledd myndighet, men dess utvärderingar görs oberoende av det granskade objektet. Forskning om förvaltningspolitik använder båda som källor.

Källor: Förordning (2007:1100) med instruktion för Statskontoret; Statskontoret, rapporter och PM.