Skola

Den kända svenska långtidsstudien om klasstorlek på mellanstadiet publicerades av IFAU (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering). Studien har följt elever från 1970-talet och framåt för att se hur antalet elever i klassrummet påverkar dem hela vägen in i vuxenlivet.

Här är studiens viktigaste resultat i korthet:

• Bättre prestationer: Elever som gick i mindre klasser i årskurs 4–6 fick högre resultat på nationella prov i svenska, engelska och matematik när de fyllde 16 år.
• Större förmågor: Mindre klasser förbättrade både elevernas kognitiva (intellektuella) och icke-kognitiva förmågor (som uthållighet och självförtroende) mätt vid 13 års ålder.
• Högre lön som vuxna: Effekterna hängde i ända upp i 40-årsåldern. Att minska klassen med i snitt fem elever på mellanstadiet visade sig ge drygt tre procent högre månadslön i vuxen ålder.
• Viktigast för resurssvaga: Mindre klasser ger störst positiv effekt för barn från socioekonomiskt svagare familjer. För högpresterande barn eller barn till höginkomsttagare spelade klasstorleken nästan ingen roll alls för resultaten.
• Lönsamt för samhället: Eftersom de vuxna eleverna tjänar mer (och därmed betalar mer skatt), visar studien att de långsiktiga ekonomiska vinsterna för samhället överstiger kostnaden för att anställa fler lärare.

Källor: IFAU (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering), svensk longitudinell studie av klasstorlek på mellanstadiet.

Mer om studien finns i artikeln "Undervisningen blir bättre i mindre klasser" på forskning.se.